Under de senaste åren har pojkars uddannelse, betygsprestationer och situation i barnehager och skolor diskuterats flitigt. Den låga andelen män i barnehager och skolor har lyfts fram som ett likestillingsproblem, och institutionerna har framställts både som feminininiserade och som maskulint normerade och pekats ut som heteronormativa, som normaliserande vissa kroppar och intressen. En mängd motstridiga praktiker och diskursflöden kan skönjas: Samtidigt som män är ”pappalediga” och mer delaktiga i den dagliga omsorgen om barn, könsöverskridanden uppmuntras och genuspedagogiska insatser blivit populära i barnehager och skolor, är arbetsmarknaden, ungdomars utbildningsval, fritidsintressen, klädesplagg och leksaker fortsatt starkt könssegregerade. Under senare år har också äldre socialisationsteorier problematiserats, och barn förstås idag som aktiva och förhandlande subjekt som i samspel med andra barn och med vuxna skapar och omformar rådande könsordningar.

Syftet med workshopen är att diskutera kön, uddannelse och opdragelse ur ett brett perspektiv. Vi välkomnar därför såväl presentationer av nyare forskning om hur maskulinitet och femininitet skapas, ”görs”, förkroppsligas, införlivas och interagerar med klass, etnicitet, ålder och andra ordningar som mer teoretiskt och metodologiskt inriktade diskussioner. Bidragen kan bestå såväl av mer sociologiskt inriktade analyser som av presentationer med förankring i konstvetenskap, fashion studies, pedagogik, idrottsvetenskap, historia, statsvetenskap, företagsekonomi och andra discipliner.   

Frågor som kan diskuteras är exempelvis:

Hur skapas, förhandlas och lärs olika maskuliniteter och femininiteter i kamratgrupper, i barnehager, skolor och andra institutioner, i fritidsaktiviteter samt i olika familjekonstellationer?

Vilka maskulinitets- och femininitetsförståelser, kroppar, intressen, identifikationer och motidentifikationer, maktordningar och hierarkier skapas och upprepas i undervisning, på raster, i genuspedagogik, i läroplaner och ritualer, läroböckers texter och bilder, lokalers inredning, uppdelningen i olika skolämnen, i lekar, dataspel, filmer, olika musiksammanhang, på chatsajter och andra idag populära barn- och ungdomsaktiviteter, och hur hanteras dessa? Hur ser avvikelseskapanden och normaliseringspraktiker ut i olika barn- och ungdomsgrupper, i skilda åldrar, i olika skolformer och i skilda fritidsaktiviteter?

Vilka könsförståelser skapas och normaliseras i lärares samtal och handlingar och på föräldrautbildningar?

Hur har opdragelsen och uddanelsen av pojkar och flickor skiftat historiskt, och hur har pojkar, flickor och opdragelseideal skapats och skildrats i konsten?

Har opdragelseideal och praktiker förändrats genom den delade föräldraledigheten och mäns ökade delaktighet i barns vardag? Vad gör män och kvinnor tillsammans med barn?

Vilka förståelser och beskrivningar av pojkar och flickor, opdragelse och uddanning skapas och upprepas i maskulinitetsforskning och annan forskning?

Hur har genusforskningens antaganden och förklaringsmodeller format dagens förståelser av maskulinitet och femininitet och av pojkars och flickors beteenden och behov?